Vad får vi för integriteten vi betalar med?
Regering och riksdag har de senaste åren infört allt mer övervakning och fler ingrepp i den personliga integriteten. De har inte heller låtit utvärdera effekterna av de redan införda lagarna, utan lägger istället fler förslag. Detta trots att det idag inte finns forskning som visar att ökad övervakning online leder till ökad trygghet eller minskad brottslighet – tvärtom.
Integritet på nätet har minskat. Det som först försäkrats om aldrig kommer ske, har blivit lag några år senare. Vanliga argument för mer övervakning är hot från terrorism, organiserad brottslighet och utnyttjande av barn. Dessa är allvarliga hot mot oss alla, och det vore därför rimligt att utvärdera i vilken utsträckning de nya lagarna har hjälpt polis, åklagare och underrättelsetjänst.
Vi är många som är rädda och arga på det ökande gängvåldet och därför accepteras integritetsinskränkningarna i högre utsträckning idag än förr. Men vad får vi egentligen för integriteten vi betalar med? Dessa är inte små förändringar, utan ingrepp som inskränker demokratiska samtalet och äventyrar företagshemligheter och flera yrkesgruppers lagstadgade sekretess. Därför behöver en konsekvensanalys genomföras och frågan om effekt och proportionalitet besvaras.
Nedan listar vi några av de största förändringarna inom nätintegritet de senaste åren, med fokus på svensk lagstiftning.
Sammanfattning: lagar 2019-2021
- Datalagringslag – införd.
- Lag om hemlig dataavläsning (HDA) – införd.
- Utredning: anonyma kontantkort bör förbjudas 2022.
- IPRED-utpressning fortgår år efter år – möjliggörs av datalagring.
- Regeringen vill att plattformsföretag ska bli medansvariga för kommunikationen.
- Polis, regering och riksdag öppnar för att tillåta avlyssning utan brottsmisstanke.
- USA begår företagsspionage mot svenskt företag.
- Regeringen lägger förslag om att utöka FRA-lagen kraftigt – ge länder direktåtkomst till insamlad data.
- Upphovsrättsdirektivet – när genomförs det?
Hela listan
2019
- Juni 2019: Riksdagen röstade igenom nygammal datalagringslag. EU underkände redan 2016 en nästintill identisk svensk lag eftersom den bryter mot EU-rätten – integritetsintrånget är för stort.
- 1 oktober 2019: generell datalagring (åter)införs.
- Data om var vi befinner oss, vilka vi pratar med och våra surfvanor samlas åter in.
- ”Det betyder att alla tele- och internetoperatörer i Sverige ska registrera och datalagra kund- och trafikinformation åt de brottsbekämpande myndigheterna trots att det saknas misstanke om allvarligt brott. Det var detta som EU-domstolen slog ner på när det prövades 2016 i Tele2-domen.”
2020
- 1 april 2020: ”Lag om hemlig dataavläsning” införs. Röstades igenom av samtliga partier förutom V. En av de mest långtgående avlyssningslagarna i Sveriges historia. Lagen ger myndigheterna rätt att i hemlighet installera mjuk- eller hårdvara i teknisk utrustning som en dator, mobiltelefon eller läsplatta och läsa innehållet. Prövning för varje fall ska göras hos domstol, och detta är tänkt att vara riktade insatser.
- Ett år senare, 2021: denna lag visar sig användas betydligt oftare än väntat: man förväntade 100 begäranden från domstolar, men på ett år gjordes 500 st. Detta leder till att tillsynsmyndigheten (Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden) inte hinner granska ärendena. Integritetsskyddet brister därmed.
- Juni 2020: Utredning: anonyma kontantkort bör förbjudas från 2022.
- Damberg: ”Det är en viktig pusselbit i kampen mot brottsligheten, säger inrikesminister”.
- Hur ska journalister, visselblåsare m.fl. kunna verka säkert?
- September 2020: NSA-övervakningen som Snowden avslöjade visade sig vara både olaglig och onödig ur underättelseperspektiv
- Varför låter inte riksdag och regering utvärdera svenska övervakningslagar?
- Oktober 2020: EU-domstolen förbjuder generell datalagring för tredje gången. Generell datalagring förbjöds även 2016 och 2014. Sverige fortsätter ändå datalagra.
- Domstolens motivering: ”Generell, oriktad datalagring bryter mot rättigheterna till privatliv, dataskydd och yttrandefrihet.”
- Oktober 2020: Studie från EU-parlamentets utredningstjänst visar att datalagring inte har någon statistiskt signifikant effekt på vare sig brottslighet eller mängden uppklarade brott.
- ”In Sweden, indiscriminate data retention is practiced. The crime clearance rate has decreased (from 17% in 2009 to 14% in 2018).”
- 2020: IPRED-utpressningen fortgår. Totalt 190 000 svenskar har utlämnats till utpressningsligor. Telia är värst av operatörerna medan Bahnhof lämnar ut 0 st.
- Brevutskicken har möjliggjorts av Sveriges EU-underkända datalagringsdirektiv i kombination med IPRED-lagen – lagar som stiftats för att bekämpa terrorister och för att stötta ekonomiskt svaga konstnärer.
2021
- Januari 2021: Ygeman vill ha tuffare reglering av techjättarna: ”Vi vill att plattformsföretag ska bli medansvariga för det som publiceras på deras plattformar”.
- Mars 2021: Polisen efterlyser en ändring av lagen som gör det lättare att avlyssna utan konkret brottsmisstanke. Damberg är öppen för det.
- Vill även underlätta tekniskt. Förevändningen är bl.a. att man vill kunna ha samma verktyg som Frankrike och andra länder, man pekar på Encrochat. Men man har redan tekniska möjligheten att genomföra liknande operationer i och med lagen om HDA.
- NSA spionerade på Saab i samband med Gripen-affär. Kopplade in sig på och avlyssnade fiberkablar som går mellan Danmark och Sverige.
- Maj 2021: Europadomstolen fäller den svenska FRA-lagen. Domstolen menar bland annat att lagen bryter mot rätten till skydd för privatliv i Europakonventionen när Sverige delar med sig av uppgifter till andra länder.
- September 2021: Regeringen lägger förslag om att utöka FRA-lagen med framförallt två stora tillägg: 1. FRA ska få avlyssna data som inte rör svenska intressen. 2. FRA ska få ge utländska underrättelsetjänster direktåtkomst till inhämtade data. Sverige riskerar därmed bli en spioncentral där avlyssning kan beställas och utbytas.
- Opposition: hittills endast L och C som uttryckt sig tydligt kritiskt.
- Stort avsteg från tidigare löften. I förarbetet till FRA-lagen 2009 gjorde dåvarande regeringen ”bedömningen att direktåtkomst för andra än svenska myndigheter inte kunde komma i fråga”.
- 8 oktober 2021: Justitiedepartementet skickar förslag om hur EU:s upphovsrättsdirektiv ska genomföras i Sverige. Svensk implementering har skjutits upp till 2023 – dvs efter valet. Ytterligare utredning har tillsatts.
- Risker med upphovsrättsdirektivet: artikel 17 kan leda till automatiska system som censurerar memes och andra yttranden osv.
- 2 november 2021: Regeringen vill utreda om polis och åklagare ska kunna göra husrannsakningar (även hemliga) och avlyssning utan brottsmisstanke.
